onsdag 3 juni 2009

Jag minns inte varför jag ÄLSKAR DIG

Boken som jag ska skriva om heter: ’ Jag minns inte varför jag älskar dig’ och den som skrivit boken heter ’Gabrielle Zevin’ och boken har 231 sidor. Boken är normal, inte för lättläst och inte för svårläst.

           Boken är mer som ja…lite komisk och lite spännande. Den utspelar sig i NYC (New York City) i nutiden.

           Boken handlrar om Naomi som vaknar i en ambulans. Hon vet inte vad som hänt, och på köpet har hon tappat minnen sedan högstadiet börjat.

Hon känner inte igen sin bästavän  Will. Eller sin pojkven, Ace. Hon blir kär i en person som hon inte tyckt så värst mycket om innan. Hon kommer inte heller ihåg att hennes adoptivföräldrar har separerat sig och att hennes adoptivmamma skaffat en ny familj, som hon inte vill ha kontakt med. Inte kommer hon heller ihåg att hennes adoptiv pappa blivit ihop och ska gifta sig med en kvinna hon inte tycker om.  Allt blir helt galet. Speciellt när hon i slutet får tillbaka sitt minne.  På så sätt är den komisk men också spännade.

     Huvudpersonen är som du kansek redan listat ur, Naomi som går i skolan. Hon är en vanlig tjej som är intresserad av många saker, mest att spela tennis och att hjälpa till med årsboken.  Hon är en glad tankefull tjej som också gillar musik. Hon har alltid med sig sin Ipod och sinna hörlurar vart hon än går.  

       Denna boken är ny på biblioteket och omslaget för en att undrar vad för slags bok det egentligen är och titlen får en också att undra. Jag blev nyfiken och skumade igenom baksidan på boken. Jag tyckte att den verkade intressant och lånade den. När jag satt och väntade på bussen tog jag fram den för att börja läsa. Den börjar med en redovisning och sedan mitt i en händelse.  Man blir vekligen intresserad och vill läsa mer i den.  Jag fortsatte läsa på bussen och blev arg när jag skulle av, jag ville fortsätta läsa.  När jag äntligen kom hen fortsatte jag läsa i den.  Man blir betagen av boken och man kan inte släppa den. Men den fångar en på ett anat sätt än deckare och sånt, den fångar en på sitt eget lilla vis så att säja det.

Jag tänkte inte så mycket. Jag bara läste och textraderna blev till en film i huvudet typ.  

          Mitt omdöme om boken är att den var bra, men kunde varit bättre. Jag har läst många böcer som varit bättre än den här. Man blir lockad till att läsa mer, men inte så jätte mycket så att man kan stå emot den.


Betyg: ****/*****

2 kommentarer:

louise sa...

Det märks att du läser böcker !xp
/ L .

justmyself sa...

Klart Louise!
Schyst att du kollade in min blogg.
ps. Snygg blogg du har!